Tjockisträning.

Trots att jag inte skrivit överdrivet mycket om det så har man ju ändå rört på fläsket lite sen man blev preggo. Gymträningen har jag ju anpassat efter dagsform och känsla och jag kan ju med handen på hjärtat erkänna att jag bara går ner om jag är riktigt sugen. Inte så mycket tvinga sig hit å dit längre, och tar jag i för mycket så säger kroppen/bebben ifrån också. Men igår var en riktigt bra dag. Lägger mest fokus på rygg och ben i träningen nu för att undvika att få ont när jag lägger på mig i vikt. Är så tacksam att man var stark i rygg och ben sen innan för har inte känt av ett dugg, förutom när jag jobbat och stått skevt. Men de tillfällena är ytterst få ;)
 
Igår blev det latsdrag, stående rodd, militärpress, benpress och cykling. Känner mig som en tönt när jag inte går tyngre än 100 kg i benpressen men inser senare att här sitter jag i 7:e månaden och fick ändå dubbla vikten från föregående. Man är nog starkare än man vågar tro och så länge sammandragning eller liknande är långt bort så tar jag i. Det påstås att man inte ska lyfta för tungt över huvudet så via militärpressarna ligger jag inte på mer än stången. Lika bra att lyssna med iaf 1 öra.
 
Jag är i v. 28 nu. Jag ligger på en vikt som känns kanon (tung och stadig). Jag följer kurvan för magen exakt och den lilla grisen där inne kommer bli karate Kid nr 1 med tanke på hur han sparkar. Jag lovar att han övar lowkicks och hammerpunches där inne så han slipar på sina Gladiator skills. Ibland på kvällarna ligger jag och karln och bara tittar på min mage eftersom sparkarna gör att den hoppar iväg titt som tätt. Magiskt. 
 
 
Annars då? Jorå, jag kräks fortfarande. Det är ju mindre skoj. Tydligen ganska ovanligt att kräkas ända in i 7:e månaden men jag väljer istället att fokusera stenhårt på det som känns riktigt bra.
 
Det vill säga,
 
-ingen foglossning överhuvudtaget
-inget ont i rygg eller knän
-känner ingenting alls i fötterna, inte ens vid långa promenader
-inga humörsvängningar (mer än vanligt, har aldrig varit from som ett lamm)
-sover som en gud
-pepparkaksdeg har aldrig smakat bättre
-inga bristningar
 
Tills vidare, vänner.
 
#1 - - Elin Strannegård:

Men jag dör av nyfikenhet!!! Vem är padren???

Svar: Padren är cheezy nog min bästa vän, sparring partner och trygga klippa i vått och torrt ;) Träffades på MMA:n vt 2012 och har vart goda vänner sen dess, sen insåg vi att vi var ämnade för något mer. Hahaha, ska bli så härligt å bilda familj med den här karl.
Fitnessfittan